Dölj meddelandet
Här informerar vi dig som är företagare om länkar till sidor med aktuell information om covid-19/coronaviruset.
Läs mer
Choose language
Other:
25 mars 2020

Frida planerar hur Väröbacka växer smart

Det har pratats länge om en ny station i Väröbacka, men det är inte det enda som är på gång i området. Frida Eriksson, samhällsplanerare på Samhällsutvecklingskontoret, berättar om hur landsbygden nära staden både skyddas och utvecklas på bästa sätt.

frida vid sitt skrivbord

Vad gör en samhällsplanerare?
Samhällsplanering handlar om att i tidigt skede studera och planera hur samhället ska utvecklas för att nå dit vi vill nå. Att väga olika intressen och se till att vi växer hållbart med bostäder, infrastruktur, rekreation och service i samspel. På samhällsutvecklingskontoret jobbar vi med helhetsbilder och långsiktighet, som sen blir översiktsplaner. Då kan stadsbyggnadskontoret, som jobbar med detaljplaner och enskilda kvarter, relatera sina beslut till en helhetsbild.

Vad händer i Väröbacka just nu?
Vi tittar på hur orten Väröbacka ska utvecklas. En stor del i detta är att ny station ska byggas. Vi har tre alternativ för stationsläge och just nu utreder vi vilket som är bäst lämpat. Då tittar vi på aspekter som till exempel ortens förutsättningar att växa, hur bra marken är geotekniskt och även ekonomin – innebär något läge extra stora kostnader? Sen gör vi en samlad bedömning och en utvecklingsplan för hur Väröbacka ska växa, en så kallad fördjupad översiktsplan.

karta väröbacka


Varför behövs en station i Värö
backa?
Att få en ny station i Väröbacka skulle öka tillgängligheten och göra norra Varberg mer attraktivt. Det öppnar upp norra Varberg som arbetsmarknadsregion och skapar helt andra förutsättningar för en hållbar utveckling av området. Väröbacka är ett strategiskt läge och ett naturligt stopp på västkustbanan.

Hur ser planen ut det närmsta året?
Vi har fokus på att besluta om stationsområdet, med deadline innan sommaren. Just nu jobbar vi med den fördjupade översiktsplanen och arbetet kommer att pågå även under nästa år.

väröbacka

Vad bygger den fördjupade översiktsplanen på?
För att kunna ta fram bra förslag samlar vi in så mycket kunskap som möjligt om orten. Viss kunskap får man genom experter, till exempel översvämningsrisker, naturvärdesinventeringar, var trafiken bullrar och liknande. Andra delar som ortens identitet och hur rör sig folk mellan platser tas fram tillsammans med dem som bor och verkar i orten. Just nu jobbar vi med hur vi ska få in sådan information, vilka grupper vi behöver involvera, vilka olika åldrar och behov som ska representeras och vilka målgrupper vi bör möta. Men rätt kunskap tar vi bättre beslut om vilka platser som ska bevaras eller utvecklas.

Varför måste det planeras hur landsbygden utvecklas, kan inte den växa fritt?
Det behövs ett hållbarhetsperspektiv. I Varberg finns mycket värdefull jordbruksmark och naturområden att vara rädd om, som ger oss livskvalitet. Allt det här står i fokus i EU-projektet Prospera, som Väröutvecklingen är en del av. Vi måste fördela resurserna ansvarsfullt och dra nytta av befintlig infrastruktur och samhällsservice på ett smart sätt. Risken med en okontrollerad utveckling är att vi slösar med medel eller använder marken ineffektivt.


Om utvecklingen i Väröbacka

Varberg.se/varovaxerlänk till annan webbplats är en hemsida för väröprojektet som uppdateras regelbundet. Där finns kontaktpersoner och möjlighet att anmäla sig till nyhetsbrevet.

Om Prospera

EU-projektet Prosperalänk till annan webbplats handlar om att skapa en hållbar utveckling i statsnära områden. Samtidigt som det behövs sammanhängande strukturer i samhället måste vi värna om jordbruksmark och naturområden som ger livskvalitet. Inom Prospera har fem EU-länder (Sverige, Italien, Belgien, Ungern och Grekland) gått samman för att byta erfarenheter. Erfarenheterna blir sen underlag för regionala handlingsplaner. Målet är en regional politik som skyddar naturarv samtidigt som det bidrar till ett växande näringsliv. Prosperaprojektet i Varbergs kommun leds av Näringslivs- och destinationskontoret (NOD) i samarbete med Samhällsutvecklingskontoret.

Senast ändrad: 2020-03-25