Plogging bidrar till en renare miljö i Varberg

Sommar betyder glassätande, picknick, häng i parker och på stränderna – men också mycket skärp i naturen.  Beatrice Lind är en av dom som sysslar med plogging för att få ett renare Varberg.

Plogging är ett sammansatt ord och kommer från ”plocka skräp” och ”jogga” och myntades av trailrunnern Erik Ahlström. Begreppet kom till efter att han blivit irriterad på allt skräp han såg i naturen under sina löprundor så han började plocka upp det samtidigt som han motionerade. Nu är plogging ett fenomen över hela världen och massor av Facebookgrupper och hemsidor är dedikerade till ämnet. En av de grupperna är Plogga Varberg, som har fler än 100 medlemmar, ordnar regelbundna städevent på olika platser i Varberg.

En av eldsjälarna som är engagerade i plogging, och som driver Plogga i Varberg-gruppen, är varbergaren Beatrice Lind.
- Jag reagerade över att det var så skräpigt överallt när jag var ute med hunden, så jag började plocka upp själv. Sen när plogging lanserades så kände jag mig väldigt träffad – det är ju precis det jag gör. Man behöver inte just jogga för att plogga utan det handlar om att man plockar skräp när man ändå är ute och rör på sig.

Hur mycket får du ihop på en ploggingtur?
- Jag brukar plocka ungefär en plastpåse med skräp om dagen och då har jag oftast städat samma sträcka dagen före. Det vanligaste är godispapper, läskburkar, fimpar, cigarettpaket och snabbmatsförpackningar.

Det är ett tröstlöst arbete du gör, att plogga samma stäcka varje dag och ändå få ihop en hel påse. Vad hoppas du att din plogging ska leda till?
- Det bästa vore förstås om folk slutade skräpa ned, men tills dess vill jag inspirera fler att ta ansvar för sin närmiljö. Speciellt eftersom vi bor i en kustkommun där mycket av skräpet blåser ut i havet. Det är lätt att tänka att det är på andra sidan jorden som haven tar skada av plasten, men det händer här med. Man kan förändra världen lite i taget och alla kan vara med och bidra. Detta är mitt sätt, säger hon.
- Tyvärr verkar vissa tycka att det är lite fult att plocka upp skräp efter andra, fortsätter Beatrice Lind. Många menar att kommunen ska sköta städningen, men för att kunna plocka upp i samma takt som det skräpas ned skulle det behövas mycket mer resurser än det kommunen avsätter i dag. Jag tycker att alla borde fundera på vad de är villiga att betala i skatt för att vi ska ha ren och fin närmiljö i Varberg. Vill man inte betala högre skatt så får vi hjälpas åt att plocka upp skräpet.

- Jag önskar också bättre papperskorgar i områden där många tycker om att ha picknick. Som det är i dag tömmer fåglarna papperskorgarna och bidrar till nedskräpningen i hög grad.

Vad är det konstigaste du har plockat upp under en plogging-tur?
- Det är nog en motorsåg. Jag har också hittat en del underkläder i buskagen i Stenbrottet och Kärleksparken.

Jag måste erkänna att jag inte har sett så mycket skräp och tänker i mitt stilla sinne att Beatrice Lind kanske målar upp en bild som är lite överdriven. Finns det verkligen så mycket skräp utomhus som hon säger?
Efter intervjun tar Beatrice Lind med sig mig och min kollega Åsa Åkesson ut för att plogga. Vi är ute i ungefär femton minuter och tar oss från Spööökitetsparken, genom Socitetsparken och upp till järnvägsspåret. När vi skiljs åt vid spåren har vi fått ihop en hel plastkasse med skräp. Den innehåller allt från godispapper, sugrör och slickepinnar till läskburkar, engångsmuggar och en trasig reflex. Jag erkänner mig snabbt överbevisad – det finns mycket mer skräp i närmiljön än vad jag insåg.

- Framöver kommer du inte kunna missa skräpet runt omkring dig, säger Beatrice Lind. Det finns överallt, tyvärr. Det är därför vi måste hjälpas åt. Jag hoppas att fler och fler ska vilja plogga, så att vi kan njuta av en skräpfri omgivning och rena stränder i sommar.